Thor: Love and Thunder (2022) – Recension

Photo of author
Skriven av: Jon Eriksson

Love and Thunder känns som en succé som bara väntar på att hända, det är en film som leker med några intressanta idéer men ständigt undergräver sig själv med fåniga skämt, dålig karaktärisering och några riktigt förbryllande idder. Om du tyckte att grafiken i Star Wars-prequels såg dålig ut, kan du få ett oförskämt uppvaknande med den här.

Ända sedan Avengers: Endgame har Marvel kämpat för fart. WandaVision startade fas 4 relativt bra, trots sin skeva moral, följt av lite slöa insatser i Falcon, Loki och Moon Knight.

Vi har också en full lista där du kan se alla Marvelfilmerna och i vilken ordning du bör se dem om du inte vet var du ska börja!

Karaktärer går regelbundet mot kameran, tagna framifrån, för att dölja det faktum att detta filmas på en ljudscen. Ljuset för dessa förgrundskaraktärer är konstigt off-kilter, detta kommer du att märka framförallt i ett par av nattscenerna.

Det är för att inte säga nÃ¥got om skärpedjupet, som nästan ser ut som att dessa karaktärer har kopierats och klistrats in i filmen över en bakgrund. Det är som att titta pÃ¥ en tecknad serie, där akvarellbakgrunderna kontrasterar mot de ljusare föremÃ¥len i förgrunden.

Jag försöker att inte bli för nördig här för jag är säker på att vissa människor inte kommer att bry sig. Men med tanke på att den här filmen har en budget på 250 miljoner dollar, det faktum att så mycket av detta ser billigt ut, ända ner till knasiga animationer (inklusive en lustigt dålig scen av Valkyrie som hoppar in i hennes skepp), känns det oförlåtligt.

Vad handlar Thor: Love and Thunder om

Själva berättelsen handlar om att Thor “finner sig själv”…igen. Han är desperat efter att hitta sitt syfte…igen. Samtidigt som han känner sig vilsen och osäker pÃ¥ var hans framtid ligger… igen.

När berättelsen börjar får vi en stor klick utläggning när Korg berättar en historia om att Fat Thor kommer tillbaka i form och kämpar tillsammans med Guardians of the Galaxy (The Guardians of the Galaxy Holiday Special: Allt vi vet hittills). Bli dock inte för bekväm med det här, Guardians är bara med i cirka 10-15 minuter innan Thor vänder sin uppmärksamhet mot ett nytt hot mot värden – Gorr the God Butcher.

Tack vare en snygg liten prolog och en ganska bra karaktärsutveckling är Gorr ett av de bättre elementen i den här filmen – och definitivt en kompetent antagonist. Han är inte i närheten av det bästa som MCU har lagt ut, men han är inte heller ett komplett skämt som Mandarin var i Iron Man III. Problemet är att Gorrs mycket relaterbara och allvarliga insatser ständigt undergrävs av tonen i den här filmen, som pendlar mellan farsartad och lättare komedi.

Summering av handlingen

I huvudsak innebär huvudintrigen att Thor slår sig ihop med Jane Foster aka. Mighty Thor (mer om det lite senare), kung Valkyrie och Korg för att rekrytera några gudar och slå tillbaka mot Gorr the Butcher, som hotar att döda dem alla, med hans motiv som härrör från enkel hämnd mot gudarna. Universums öde hänger i balans, komplett med obligatoriska CGI-monster och en stor fightpå slutet.

Hela handlingen är ganska klyschig när det kommer till MCU-grejer vid det här laget.

Tidigt fÃ¥r vi veta att Jane Foster är en briljant vetenskapsman och har “räddat världen” nere pÃ¥ jorden genom sin forskning. Men hon är ocksÃ¥ handikappad av cancer och genomgÃ¥r cellgifter.

När hon läser om Mjölnir och hur den kan ge henne “uthÃ¥llighet” och “god hälsa”, ger hon sig iväg och tror att de krossade resterna av Mjölnir ropar pÃ¥ henne.

SÃ¥ i sina helt själviska ambitioner att förlänga sitt eget liv och förbättra sig själv, blir hon pÃ¥ nÃ¥got sätt värdig att använda Thors hammare. Och det är det, det är all förklaring vi fÃ¥r.

För att vara rättvis så finns det ett trevligt ögonblick mellan Jane och Thor senare i filmen som går lite djupare. Men de som förväntar sig en mer grundlig förklaring och exakt varför Mjolnir valde henne kommer att bli besvikna.

Svag karaktärsutveckling

Den svaga karaktärsutvecklingen hämmas bara ytterligare av skämten som i bästa fall är blandade. Det blir några skratt men många av skämten faller lite pladask. Det hjälper inte heller att den komiska timingen regelbundet undergräver hela filmens insatser. Även under den sista konfrontationen med Gorr, så slängs skämt runt och det upphäver hotet helt.

Skämten

Skämten i sig är en blandning av troper som “haha, you need a breath mint!” till absurdistisk humor som inte fungerar. Vill du se Thor Ã¥ka pÃ¥ Stormbreaker som en kvast? Vad sägs om en karaktär som drar ett stort skämt innan de dör? Dessa ögonblick förstör fullständigt alla sken av allvar den här filmen kunde ha. Vilket är synd eftersom bitarna är där för en känslomässigt engagerande handling.

Moralen

Den andra frÃ¥gan kommer frÃ¥n moralen hos dess karaktärer. Detta är nÃ¥got Marvel har kämpat med och Thor: Love and Thunder kännetecknar det bara ytterligare. Kommer du ihÃ¥g Wandas blodtörstiga uppdrag att hämnas pÃ¥ dem som har gjort hennes familj illa? Att vilja döda nÃ¥gon som gÃ¥r i hennes väg bara för att bli förlÃ¥ten för det eftersom hon alltid var ämnad att “göra det som är rätt?”

Tja, i Love and Thunder är Gorr the God Butchers uppdrag ocksÃ¥ att hämnas pÃ¥ dem som har kränkt hans familj. Han vill fÃ¥ gudarna att betala … men ändÃ¥ är han en fullständig skurk. Moral är verkligen svÃ¥rt för dessa MCU-författare!

En del av detta kan ha varit lätt att förbise om Thor var en anständig karaktärm Men återigen har hans personlighet blivit fullständigt slaktad här. Kommer du ihåg den där scenen i American Pie där Jim går fram till Nadia, skrattar obekvämt och går därifrån? Ja, det är i princip Thor i den här filmen.

Han är en oaf för det mesta; rumpskämtet i hans egen film (både bildligt och helt bokstavligt) samt en tonmässigt förvirrad hjälte. Faktum är att han ägnar mer tid åt att känslomässigt engagera sig med sina hammare än vad Jane Foster gör.

Är Thor: Love and Thunder värd att se?

Nu är det absolut inget fel med komisk lättsinne.  För fan, några av de mest seriösa filmerna har lyckats kompensera det med ett vältemperat skämt i rätt ögonblick. Tyvärr väljer Thor: Love and Thunder helt fel tidpunkter för att skämta. Och så lägger den upp det olämpliga skämtet med ett annat skämt ovanpå det. All denna humor fungerar bara för att undergräva alla hot som Gorr kan ha utgjort. Och gör i slutändan ett hån mot Thor Odinson, som har mindre av en karaktär arc än Jane Foster. Som – vid sidan av Gorr – förmodligen är den enda som har något som liknar en bra karaktär arc.

Thor: Love and Thunder är inte den sämsta Marvel-filmen som släppts. Men den är definitivt en av de svagaste. Det är en ljumen, green-screen tung monstrositet som försöker och misslyckas med att hamra hem samma skämt upprepade gånger. I slutändan är det enda skämtet här Love and Thunder.

Rollista i Thor: Love and Thunder

  • Chris Hemsworth – Thor
  • Tessa Thompson – Valkyrie
  • Natalie Portman – Jane Foster / Mighty Thor
  • Christian Bale – Gorr the God Butcher
  • Chris Pratt – Peter Quill / Star-Lord
  • Jaimie Alexander – Sif
  • Pom Klementieff – Mantis
  • Dave Bautista – Drax the Destroyer
  • Karen Gillan – Nebula
  • Sean Gunn – Kraglin Obfonteri
  • Jeff Goldblum – Grandmaster
  • Vin Diesel – Groot
  • Russell Crowe – Zeus

VÃ¥ra senaste artiklar:

Leave a Comment